Phies tankar kring hedersförtryck

För ett tag sedan skrev jag om detta som är en artikel skriven i tidningen fryshuset som var bilaga i Metro.

KILLARNA som kämpar för tjejernas frihet
Leo Razzak,Ridvan Bozan och Marco Ghosn på väg till en föreläsning i Uppsala.

Tre unga killar står framför en fullsatt föreläsningssal och pratar om hedersförtryck,
jämställdhet och om att våga förändras. Leo Razzak, Ridvan Bozan och Marco Ghosn talar utifrån egna erfarenheter. -

Jag är 20 år, mina föräldrar kommer från Bangladesh. Själv är jag född i Sverige och uppvuxen i förorten Norsborg. Jag var ett förortsbarn som motsvarade alla fördomar. Jag var dålig i skolan och kände mig inte svensk. Vi levde i en värld där familjens heder mäts i kvinnornas oskuld. Jag var en av dem som hårdbevakade min syster och straffade henne om hon riskerade att förstöra familjens rykte, förklarar Leo.

»Hedersförtryck .Finns inom alla religioner. Det handlar om kultur, om gamla patriarkalamönster som är passé.« /marco ghosn

Men någonting hände när han och hans kompisar lärde känna Arhe Hamednaca från Elektra. - Arhe kom ut till Norsborg och började snacka med oss om hedersförtryck. Det var ett känsligt ämne, vi blev provocerade och ville hitta svagheterna, de »svenniga « lögnerna. Men Arhe var smart. Han bjöd oss på middag på Fryshuset. Vi åt gott samtidigt som vi fortsatte diskussionen. Arhe menade att hedersförtryck handlar om föråldrade traditioner som förstör både för kvinnor och män och bryter mot mänskliga rättigheter. Vi hade fruktansvärda diskussioner med Arhe men respekten bestod. Det var svårt att avfärda honom. Han var själv invandrare och förstod hur vi hade det. Jag höll inte med honom men började fundera. Vad grundade jag min inställning på? Vilken rätt hade jag att bestämma över hur min syster skulle leva? Jag började sakta förändras. Men det var svårt. Plötsligt började jag känna mig tom, allt jag hade stått för hela livet var borta. Vem var jag utan det? Vad skulle polarna säga? Vad skulle föräldrarna tänka?

»Jag var en av dem som hårdbevakade min syster och straffade henne om hon riskerade
familjens rykte«/ Leo razzak

Men Leo backade inte, ju mer han funderade desto mer övertygad blev han. Han och kompisarna började en utbildning om demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter på Fryshuset. - När utbildningen var klar .ck vi diplom av Mona Sahlin vid en ceremoni på Fryshuset. Pappa satt i publiken och applåderade mest av alla. Det är svårt med den äldre generationen, de lever kvar i det gamla. Men där satt pappa med gråten i halsen. Jag är såå stolt, såå stolt, tjöt han. Efter det bildade Leo och hans kompisar den första Sharaf Hjältar gruppen (Sharaf betyder heder på arabiska). Gruppen började åka runt i Stockholm för att försöka nå ut till andra unga killar.

»Tiotusentals tjejer och kvinnor i Sverige lever under hedersförtryck och har inte tillgångtill samma rättigheter som andra medborgare. Det blir ingen riktig demokrati förrän vi gör av oss med förtrycket.« /ridvan bozan

Ridvan och marcos erfarenheter påminner om Leos. Marco är 19 år och presenterar sig som svensk med utländska föräldrar. Ridvan, 20 år, presenterar sig som kurd. Båda är uppvuxna på Malmvägen i Sollentuna utanför Stockholm. - Sollentuna är en delad kommun, förklarar Marco. Det finns rika villaområden och så finns det Malmvägen där typ 99,99 % är blattar. Folk på Malmvägen är stämplade från början och stämplar sig själva. Många umgås bara med sina släktingar och sina paraboler. Via kontakter fick Ridvan, Marco och deras kompisar träffa Ahmet Benhur från Sharaf Hjältar. Han gjorde samma sak som Arhe gjort för Leo. - Ahmet bjöd in oss till diskussioner om heder och mänskliga rättigheter. Jag tyckte att han snackade skit. Men det blev svårare och svårare. Ahmet är turk och jag är kurd men vi kommer från samma stad. Han visste hur jag tänkte och kände. Jag ville knäcka honom men hade ingenting att komma med, säger Ridvan. Även Marco, Ridvan och deras kompisar gick utbildningen på Fryshuset och bildade Sharaf Hjältar Sollentuna. - Vi var nio killar, fem muslimer och fyra kristna, säger Marco. Många lägger skulden på islam men det stämmer inte. Hedersförtryck finns inom alla religioner. Det handlar om kultur, om gamla patriarkala mönster som är passé. - Tiotusentals tjejer och kvinnor i Sverige lever under hedersförtryck och har inte tillgång till samma rättigheter som andra medborgare. Det blir ingen riktig demokrati förrän vi gör av oss med förtrycket, säger Ridvan. Idag åker Leo, Ridvan och Marco runt i Sverige för att inspirera andra att våga börja tänka om. Engagemanget har blivit ett kall och ett heltidsjobb. Sharaf Hjältar hyllas ofta som hjältar men river också upp starka reaktioner. Många ifrågasätter dem på samma sätt som de själva gjorde en gång. - Det är svårt att tänka om, jag vet hur det är men också hur det blir. När jag hade varit med ett tag tänkte jag; fan vad skönt, jag är fri, säger Marco. Elektra bedriver ett brett arbete mot hedersrelaterat förtryck med utgångspunkt i demokrati och mänskliga rättigheterna. Verksamheten ger stöd till utsatta tjejer och killar,utbildar myndigheter och politiker samt skapar opinion för att motverka förtrycket. Sharaf Hjältar är en del av Elektra och arbetar huvudsakligen med attitydförändring bland unga killar. Det .nns två Sharaf grupper i Stockholm,en i Linköping och grupper som är på gång i Göteborg och Malmö. Mer information finns hos Ahmet Benhur.

Detta skriver jag inte för att väcka arga känslor eller ngt sånt utan mest för att göra er uppmärksamma på det.

Tanken var lite grann att sätta in er i hur andra tänker kring just hedersförtryck och som varit med om det och utfört handlingen själva.

Killarna som artikeln handlar om berättar mycket kring tankarna att man ska bli accepterad, kontrollera sina systrar för att göra orätt men de säger samtidigt en väldigt viktig sak, jag tror att många fått uppfattningen att hedersförtryck bara förkommer i de muslimska länderna MEN det kan se så ut men så e det verkligen inte. »Hedersförtryck .Finns inom alla religioner. Det handlar om kultur, om gamla patriarkalamönster som är passé.« säger en av killarna.  Det syns bara på ett annat sätt därifrån de asiatiska länderna och det sker en förändrlng i tänkandet till det västerländska länder som ex Sverige, här e vi kristna. För många innebär det att hedersförtyck inte förkommer inom den kristna tron. Jodå, det gör det, men det syns bara inte. Vet du vad som händer bakom varje enskild hushålls dörr? Svarar du Ja, så har du ingen verklighetsuppfattning, du vill tro att du vet men ingen vet säkert vad som händer bakom en enda dörr. Så svaret  Nej, hade varit mer riktigt i den hela sanningen nu.

När jag själv läste artikeln ovan så väcktes en del tankar inom mig.. en del nämnda i texten ovan men även andra. Hur gör vi för att förhindra att detta fortsätter sprida sig? Vad kan varje enskild individ göra för att få stopp på hedersförtrycket? Det e bara funderingar som jag tyvärr inte varken har makt eller känningar kring för att besvara.

Vi har de senaste åren fått läsa om hur just hedersförtryck har gjort att ofta många oskyldiga tjejer/flickor inte vågar visa sin kärlek öppet eftersom de inte får lov att ha relationer över kulturerna och religionerna. När de väl har gjort det ändå, så har de blivit straffade på de mest otymliga sätt såsom att de blvit slagna och hotade till livet och tom i vissa drastiska fall mördade för att de stod på sig och visade sin kärlek. Man ska inte säga nu att detta bara handlar om flickornas oskyldighet utan även pojkarnas då det är de som anser att de både kan vara oskyldiga och ha samma problem men ofta är det de som vill bevara familjens rykte och därmed har ett stort kontrollbehov över kvinnorna i familjen.

TIllbaka till artikeln och killarna i den, de säger att de träffade en man som visste hur de hade det och förklade för dem hur det kändes för tjejerna att vara maktlösa i det hela. De hade svårt att förstå honom först eftersom de var skraja för vad deras föräldrar och de i deras omgivning skulle säga om de sa nej till att kontrollera sina systrar etc. Men långsamt långsamt kom de fram till att det var fel att göra som de gjorde och bilda därför "Sharaf Hjältar Sollentuna". Vilket jag tycker är oehört starkt av dem att avsäga sig det de har lärt sig och tänka om. Varför kan inte samma sak göras på så många fler ställen? Jag bor i Sverige, jag e helsvensk, jag kan inte uttala mig om hur det känns att vara varken kille eller tjej i en sådan situation men det jag vet är att det måste ta ett slut innan fler ska behöva lida för något som inte behöver finnas över huvudtaget! 


Jag tänkte plocka fram en del utav texten som finns i artikeln så läs och fundera:
 Tiotusentals tjejer och kvinnor i Sverige lever under hedersförtryck och har inte tillgång till samma rättigheter som andra medborgare. Det blir ingen riktig demokrati förrän vi gör av oss med förtrycket, säger Ridvan. Idag åker Leo, Ridvan och Marco runt i Sverige för att inspirera andra att våga börja tänka om. Engagemanget har blivit ett kall och ett heltidsjobb. Sharaf Hjältar hyllas ofta som hjältar men river också upp starka reaktioner. Många ifrågasätter dem på samma sätt som de själva gjorde en gång. - Det är svårt att tänka om, jag vet hur det är men också hur det blir. När jag hade varit med ett tag tänkte jag; fan vad skönt, jag är fri!

Tänk er att 0,0011% av alla människor som bor i Sverige lever under hederförtryck och får inte ut samma sak av att bo här som många andra får. Det vill säga att förtrycket måste försvinna för att de ska kunna leva normalt och ett bra liv. De river upp starka känslor men samtidigt så finns de där som hjältar, varför? Jo, eftersom de har starka argument till varför det blir såhär och de ifrågasätts men har ett svar på frågorna. De bär inte längre tyngden på deras axlar att kontrollera kvinnorna. De känner sig fria och kan göra ungefär vad de vill. 

The End!

Tankar och fundering från Er. Tack!

/Phie 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0